Timring

Timmermannens verktyg har utvecklats under många tusen år. Tradition, klimat och träslag har gjort att dessa verktyg varierar från land till land. Det var förr vanligt att bysmeden tillverkade verktyg efter beställning från timmermannen på orten. Regionala variationer blev av naturliga skäl därför stora. I Sverige förekom i början av 1900-talet bl.a. en stor variation av bilor. Ordet Bila är en benämning på yxor som används för att hugga ytor plana, till exempel då man vill göra fyrkantiga bjälkar av runda stockar, s.k. bilning.

Bilorna fanns som regel i 4-5 olika eggbredder, som vi numera kallar egglängd, och såldes alltid utan skaft. Bilor och yxor var timmermannens viktigaste verktyg, även om andra verktyg som t.ex. Bandkniv, Knutyxa, Timmerhake och Timmerdrag också användes flitigt.

Även idag finns det en stor variation av olika timringsverktyg. Både tyngden, längden samt från vilken tidsepok verktygen härstammar från skiljer sig mycket mellan de olika verktygsmodellerna. En bila beskrivs utifrån bilans modell (form), eggens slipning samt skaftets vinkel i förhållande till eggen. Viktigt är även eggens längd, bilans vikt (som numera anges med skaft) samt längden på skaftet.

 

Att skrä med timmerbila

Att skra med timmerbila 1Stocken som ska skrädas läggs upp på två specialgjorda bockar som ger bra arbetshöjd. En kil, instucken från sidan låser stocken. Bockens höjd bestäms genom att timmermannen ska kunna sitta grensle över bocken och nå med hela fötterna i marken. Händerna ska hållas intill varandra. Höger hand hålls närmast stålet.

 

Att skra med timmerbila 2Högra handens tumme hålls uppe på skaftet och inte kring eftersom tumnageln då kan skadas.

Stocken vrider sig ofta vid torkningen. Om stocken är rättvänd, d.v.s. sprickorna går nedåt (uppifrån vänster ned mot höger), skräder man ifrån sig på övre stockhalvan och mot sig på nedre. Är stocken solvind, d.v.s. sprickorna går uppåt, gör man tvärtom. På så sätt undviker man att tälja “motveds”.

Att skra med timmerbila 31: Självsprickor
2: Övre hälften av stocken
3: Nedre hälften av stocken

 

Att skräda rätt sin stock

Att skra med timmerbila 4

Timmermannen rör sig bakåt under arbetets gång så att han hela tiden kan kontrollera att ytan blir fin. Stocken ska skrädas så slät och vattenavstötande som möjligt. Eftersom eventuella småflis inte får bilda fickor för regnvattnet, har timmermannen stocken upp och ned vid skrädningen jämfört med hur den sedan läggs i husväggen. Självsprickorna vänds inåt om insidan ska kläs med panel. Annars vänds de utåt så att insidan blir vacker och lättstädad.