Yxans historia

Yxan har alltigenom historien förutom sina praktiska användningsområden även haft en symbolisk betydelse. Som ett tidigt exempel har vi de ovan nämnda båtyxorna under stenåldern. Även i Kina, Inkariket och antikens Grekland och Rom förekom yxan som kultföremål.

På Historiska museet i Stockholm finns en dubbeleggad yxa av lera överklädd med guld. En yxa av lera kunde inte vara ett verktyg utan enbart ett kultföremål – ett kultföremål där den dubbeleggade yxan stod för livets gång. Likt månens skärs som kom och gick kan man tänka sig att yxans båda eggar fick symbolisera födelsen respektive döden i någon form av födelse- och dödsrit.

Ca 2 500 f.kr. blomstrade den Minoiska kulturen i Knossos på den grekiska ön Kreta. Knossos var troligen det största och mäktigaste av flera centra i östra Medelhavsområdet på den här tiden. Det enorma palatset Labyrint var härskarnas bostad men också centralpunkt i Knossos politiska och ekonomiska liv. Här ägde färgrika religiösa ceremonier och extatiska kultfester rum.

Namnet Labyrint kommer från ordet Labrys, ett gammalt kretensiskt ord för dubbelyxa. Palatsets namn Labyrinten betydde Dubbelyxans Hus. I Knossos har man funnit bilder av dubbeleggade yxor inhuggna i sten. Det är känt att den dubbeleggade yxan spelade en stor roll i minoisk kultur och var symbol för makt.

Vid utgrävningar i Knossospalatset har man bland annat funnit en väggmålning med en rikt utstyrd kvinna som i var hand håller en dubbeleggad yxa. Dubbelyxans hus och kvinnan med de dubbeleggade yxorna representerade bara några av de symboler och föreställningar i det minoiska samhället. Religionen och riterna var en integrerad del av den totala kulturen.

I det romerska riket bar liktorerna (en statstjänsteman i antikens Rom som fungerade som livvakt åt olika ämbetsmän) spöknippen, fasces, med en dekorativ bila. Fasces symboliserade makten att bestraffa. Spöna syftade på makten att prygla och bilan på makten att halshugga. Mussolini antog fasces som symbol för sin rörelse, vilket gav den namnet fascism. Idag finns bland annat fasces i den svenska och norska polisens emblem och i Frankrikes statsvapen.

I Norden kom stridsyxan att bli en symbol för makt och värdighet under vikingatiden. Yxorna var vackert utsmyckade och var en viktig statussymbol. I Norge blev yxan ett av Olav den heliges attribut.

Inom det militära har yxan använts som symbol. Profossen, förr en underofficer med uppgift att hålla ordning och utföra bestraffningar, bar en symbolisk yxa i sin uniform. Sappörerna, militära timmermän, bar till parad en stor timmeryxa som symbol för sin uppgift. Denna lever bland annat kvar i Sveriges armé i ingenjörstruppernas emblem.

Yxor har utöver att vara symboler även förekommit flitigt som attribut i olika religioner och mytologier.

Före industrialismen tillverkades yxor vid många små smedjor. Yxans form och struktur bestämdes av yxans funktion, användarens krav och yxsmedens hantverksskicklighet. Yxor användes fram till mitten av 1800-talet i småskalig verksamhet av hantverkare och det självhushållande bondesamhället.

Med industrialismens hårt drivna skogsavverkning kom helt nya och stora kunder för yxor: skogsbolag ochspecialiserade skogsarbetare. Den ökade efterfrågan på yxor gjorde att yxtillverkningen fick ökat kommersiellt intresse och koncentrerades till yxfabriker.

Långa serier och rationaliseringar i produktionen sänkte  tillverkningskostnaderna. Yxor blev standardiserade, massproducerade industriprodukter och stora mängder energi förbrukades för att få yxorna att överensstämma med tidens krav på  hur en industriprodukt skulle se ut. Alla yxor av en viss modell skulle vara exakt likadana.